När jag var liten önskade jag alltid att min pappa jobbade med något coolt, eller i alla fall coolare. Som typ vetrinär elle på en godisfabrik (Hallå, jag var 6 år!). Jag kom nyss, än en gång, på hur tacksam jag är för att han har sitt tråk-jobb på skattemyndigheten (eller vad det heter nuförtiden..). Det är bara till att erkänna det, jag är värdelös på papper, men som tur är är min kära far en klippa på det! Jag satt här med min förbannade deklaration och fattade I N G E N T I N G! Siffror och rutor och konstiga ord från vänster till höger, papper upp och papper ner. Dessutom stör jag mig på färgen. Varför gul? Hur som hälst kom pappa och löste mina problem, förfånansvärt lugnt och pedagogiskt dessutom! Surprise, surprise! Eftersom min kära far hjälpte mig med jämnkningen i sommras får jag tillbaka pengar, istället för att ta, från det redan magra kontot, och betala staten. 600 spänn, det är så mycket jag älskar min pappa nu! ;)

Idag har jag och Ida tagit en runda på stan. Efter träningen igår gick vi båda två som två stela kärringar. Vi kände oss inte speciellt graciösa när vi reste oss upp, efter att ha avnjutit en glass vid Europa och tjuren. På staden hittade jag två eventuella studentklänningar, ska im igen imorgon med mammsen så att hon kan godkänna (och betala) ;)

Ikväll vill jag kolla på Eva & Adam-avsnitt med Ida och bara mysa! :)

Amanda - ♥