Nu kollar jag på Arn, jag tog en paus, allt är så lyckligt nu... De har gift sig, håller på att bygga et hus och så ska det ha barn, så nu är snart olyckan framme känner jag, och jag måste ladde upp för den, för jag är inte beredd att kolla på det riktigt än....

Filmen har inte varit så hemsk som jag trodde, det sorgligaste hitils var när nån dödade Arns häst, eller skadade den så att den inte skulle överleva, då fick Arn själv döda den så att den skulle slippa lida. Kan erkänna att det kom en tår eller två där... Stackars, stackar polle, han hade ju inte gjort nått ont! :(

Rätt skumt egentligen, på Arn bölar jag när hästen dör, men jag gråter inte ens lite när folk dog som fluger i Austrailia...

Jag tror (och hoppas) att jag har samlat på mig tillräckligt med mod för att möta alla hemskheter på medelitiden(?) nu. Det återstår iaf att se...


Amanda - Joakim Nätterqvist är typ heeet!